Kvinnojouren Jämtlands län

Kvinnojouren Jämtlands län är en ideell förening, som är religiöst och partipolitiskt obunden. Kvinnojouren är en feministisk förening som verkar mot mäns våld, förtryck och förnedring av kvinnor och barn. Vi arbetar också på olika sätt mot manlig dominans och överordning. Våra grundläggande värderingar är solidaritet och jämställdhet.

Kvinnojouren har funnits i Östersund sedan 1982. Sedan dess har ungefär 1500 kvinnor och barn bott en period av sina liv på jouren. Varje vecka tar vi emot ett 50-tal stödsamtal på telefon och möter kvinnor på eller utanför jouren ungefär 15 gånger. Dessutom följer vi med på rättegångar, polisförhör och möten samt bidrar med annat praktiskt stöd.

Kvinnojourens verksamhet drivs främst av ideella krafter. Vi har omkring femton aktiva jourkvinnor som jobbar ideellt. Vi har också fyra anställda, som jobbar under vardagar. Verksamheten finansieras av föreningsbidrag från länets kommuner, statsbidrag samt av projektbidrag.

Arbetssätt

Vi stöttar kvinnor och deras barn utifrån kvinnornas egna behov. Vi utgår alltid från vad kvinnan själv vill och ser till hennes individuella förutsättningar. Det kan handla om samtal kring den nuvarande livssituationen, råd om polisanmälan eller vårdnadstvist, sexuella övergrepp eller andra former av psykiskt och fysiskt våld. Det kan vara övergrepp som skedde för länge sedan eller oro för att den relation hon lever i kommer att utvecklas till en hotfull eller våldsam relation. Vår stödverksamhet omfattar också kvinnor som utsätts för våld av kvinnor.

En del kvinnor vill att vi följer med till polis, domstol och socialtjänst, andra vill ringa oss anonymt.

Kompetens inom Kvinnojouren

Inom kvinnojourens verksamhet har vi en hög kompetens om mäns våld mot kvinnor, samt mångårig erfarenhet. Samtliga engagerade i stödverksamheten har genomgått en omfattande utbildning om våld. Vi är en ständigt lärande förening som satsar på att fortlöpande vidareutbilda oss och vi bedriver en gedigen omvärldsbevakning. Vi har hög kunskap om säkerhetsplanering och inte sällan är vi en verksamhet som konsulteras i dessa frågor.

Vi arbetar utifrån Responsed Based Practise (RBP) där vi utbildats av grundaren Allan Wade. Vi är utbildade inom standardiserade bedömningsmetoder och riskbedömningsinstrument som FREDA, SARA och PATRIARK.

Vi är utbildade inom Trappan - krissamtal med barn (7,5 hp), samt Traumamedveten omsorg och ‘Svåra samtal i telefon’

Vi har genomfört flertalet kurser så som; ‘Mäns våld mot kvinnor-tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma’ (15 hp), ‘Våld i nära relationer - Utreda, bedöma och förstå’ (7,5 hp), ‘Socialrätt för dig som arbetar inom socialtjänst’, ‘Unga, våld och maskulinitet’, ‘Barns behov i centrum - BBiC’,

Våra utgångspunkter

Vi arbetar mot mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och folkhälsoproblem samt den yttersta konsekvensen av patriarkatet. Mäns våld mot kvinnor är utbrett och förekommer i alla åldrar, samhällsklasser, yrkesgrupper och bostadsområden. Inom begreppet ’mäns våld mot kvinnor’ finns alla typer av våld som kvinnor utsätts för av män. Det är olika former av fysiskt, sexuellt, hot, psykiskt och emotionellt våld. Det inkluderar också utsatthet i offentliga miljöer, prostitution och pornografi. Mäns våld mot kvinnor drabbar kvinnor som har funktionshinder, äldre kvinnor, yngre kvinnor, kvinnor som lever med våld i hederns namn, kvinnor i missbruk och kvinnor som har andra särskilda behov. Vi vill, i stället för att fragmentisera olika typer av grupper, inkludera alla kvinnor i det arbete vi gör mot mäns våld.

Vi står upp för aborträtten
Kvinnans rätt till sin egen kropp är en grundläggande mänsklig rättighet. För Kvinnojouren är det självklart att kvinnor ska ha möjlighet till fri och säker abort. Att begränsa kvinnors rätt till abort leder inte till minskade antal aborter, tvärtom ökar antalet osäkra aborter som riskerar kvinnors liv. Den fria abortlagstiftning som Sverige haft sedan 1975 hotas i olika former än i dag av krafter som vill reglera kvinnans rätt till sin egen kropp. Vi kommer alltid att kämpa för att behålla vår rätt till abort.

Kvinnors kroppar och barn ska aldrig vara en handelsvara
Kvinnans rätt till sin egen kropp är en viktig fråga för Kvinnojouren. Surrogatmödraskap innebär ett utnyttjande av kvinnors kroppar och kvinnors reproduktivitet. Därför anser vi att det är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter att betala eller på annat sätt påverka någon att bära och föda ett barn åt en annan. Surrogatmödraskap är också en handel med barn, där barn degraderas till att bli en vara som går att köpa och sälja.

Vi arbetar mot prostitution och människohandel
Kvinnojouren ser prostitution som en form av mäns våld mot kvinnor. I ett samhälle som försvarar principerna för juridisk, politisk, ekonomisk och social jämlikhet ska inte kvinnors och flickors kroppar kunna köpas och säljas. För Kvinnojouren är det därför en nödvändighet att köp av en annan människa ska vara kriminaliserat. Prostitution är detsamma som betalda våldtäkter. Kvinnor och flickor i prostitution är brottsoffer för mäns våld och de ska därför inte riskera rättsliga påföljder.

Vi arbetar mot pornografi
Kvinnojouren ser pornografi som en form av sexualiserat våld mot kvinnor. Pornografin förstärker stereotypa bilder av kvinnor och män och befäster bilden av kvinnan som underordnad. I pornografin finns kvinnan enbart till för mannens sexuella behov. Det är en förnedrande bild av både kvinnor och män. Kvinnojourens erfarenheter visar också på en tydlig koppling mellan pornografi och fysiskt våld, då många män som utövar våld mot kvinnor använder porr i samband med övergreppen.

Vi arbetar för kvinnors ekonomiska självständighet
Ekonomisk självständighet innebär att kvinnor har möjlighet att försörja sig själva och sina eventuella barn. Kvinnor har oftare än män lågavlönade jobb, lägre lön för samma arbete och begränsad tillgång till lån och bostadsköp. Ekonomin påverkar kvinnors förutsättningar att lämna en våldsam partner och kan användas som ett medel för att kontrollera kvinnan. Ekonomiskt våld innebär att mannen skaffar sig ett ekonomiskt övertag och använder sig av det. Kvinnojouren anser att samhället ska arbeta hårdare för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk självständighet för kvinnor.

Kvinnor ska kunna ta plats i demokratin utan att utsättas för hat och hot
Demokratin måste inkludera kvinnors erfarenheter. Det första jämställdhetspolitiska delmålet är att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället och att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare. Det förutsätter både representation av kvinnor och att kvinnor kan ta plats i det offentliga rummet utan att utsättas för trakasserier. Idag utsätts kvinnor som tar plats i media eller i det offentliga samtalet för hat och hot, ofta med sexuella anspelningar. Det hotar och skadar demokratin.
Kvinnojouren anser att samhället ska arbeta hårdare för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet om makt och inflytande.

Vi arbetar kvinnoseparatistiskt
Vi utgår från könsmaktsordningen, det vill säga att det finns en ojämlik maktfördelning mellan kvinnor som grupp och män som grupp. Kvinnor har mindre makt och livsutrymme än män. Flickor och pojkar uppfostras med olika förväntningar utifrån samhällets normer och strukturer. Kvinnor har en upplevd erfarenhet av hur det är att vara (betraktas som) det underlägsna könet, en erfarenhet som de allra flesta kvinnor delar och förstår. Den yttersta konsekvensen av könsmaktsordningen är att män använder våld mot kvinnor, för att vi är kvinnor.
I vår stödverksamhet arbetar vi kvinnoseparatistiskt. Det innebär att vare sig utanför eller inom jourens väggar tar vi emot män. Män kan inte heller arbeta i verksamheten eller delta som medlemmar i föreningen. Så länge maktbalansen mellan könen är skev behöver kvinnor och tjejer sina egna utrymmen, utan mäns tolkningsföreträde.
I vårt opinionsbildande och förebyggande arbete samverkar vi med organisationer och myndigheter som deltar i kampen för att stoppa mäns våld mot kvinnor, oavsett kön.

Barns behov av trygghet ska gå före föräldrars behov
Kvinnojouren tycker att barns behov av trygghet och rätten att växa upp i en familj utan förekomst av våld alltid ska gå före föräldrars behov vilket i dessa sammanhang oftast handlar om pappans behov och önskningar. I de sammanhang där Kvinnojouren möter barn innebär det i praktiken att barnets säkerhet ska överordnas pappans “rätt” till sitt barn. Barn ska inte tvingas till umgänge med en pappa som har misshandlat deras mamma och/eller dem själva.

Våra anställda

De anställda är de som sköter verksamheten dagligen, finns tillgängliga på kontoret, svarar i telefonen och på mail samt ser till våra boende.

  • Helena

  • Sara

  • Gabriella

  • Elin

Vår styrelse

Styrelsens ledamöter är medlemmarnas förtroendevalda representanter och är ansvariga för verksamheten samt är arbetsgivare till de anställda.

  • Jessica Rundberg

    Styrelseordförande

  • Sandra Wåger

    Styrelseledamot

  • Linnéa Sonidsson

    Styrelseledamot

  • Annacarin Aronsson

    Styrelseledamot

  • Jennifer Nordlöf

    Styrelseledamot

  • Ida Norlén

    Styrelseledamot

Verksamhetsberättelser

Här nedan kan du ta del av de senaste årens verksamhetsberättelser.

Verksamhetsberättelse 2023

Verksamhetsberättelse 2022

Verksamhetsberättelse 2021

Verksamhetsberättelse 2020