… inte slagen som är det värsta

”Jag har alltid skrutit om honom och hur fin han är. Men han är något annat också. Det är inte lätt att förklara, han blir som en helt annan. Jag blir riktigt rädd för honom, det är som om han hatar mig. Jag gör allt för att han skall bli snäll och omtänksam igen. Ibland fungerar det, ibland inte. Men det är inte slagen som är det värsta. Det är rädslan.”

Föregående
Föregående

“Jag önskar att folk hade vågat fråga hur jag hade det”